Olja är en av de värdefulla råvarorna på vår jord. Den används inom allt från bränsle och kosmetika till att skapa energi och plast. På grund av dess många användningsområden har olja kommit att bli en central del av ekonomi och geopolitik.
Från råvarans första utvinning till dagens internationella komplexa marknad har oljepriset fluktuerat kraftigt under olika tidsperioder. Oljeprisets historia är en berättelse om svängande marknader, politiska händelser och tekniska framsteg som format vår värld.
Oljepris genom tiderna, 1861 – 2016:
Grafen ovan är tagen från World Economic Forum och visar hur oljepriset rört sig historiskt mellan 1861 och 2016. Det går även att se historiska händelser som spelat en betydande roll för oljepriset fluktuerat kraftigt under olika tidsperioder. Nedan ges exempel på historiska händelser som haft en betydande effekt för hur oljepriset utvecklats både positivt och negativt.
Oljepris genom tiderna – Historiska händelser
Amerikanska industrialiseringen och inbördeskriget (1862 – 1865):
Under denna tidsperiod pågick det amerikanska inbördeskriget. I samband med kriget pressades råvarupriserna uppåt kraftigt, bland annat oljepriset. Utbudet skars ner vilket ledde till det stigande priset.
Under mitten av 1800-talet pågick även den amerikanska industrialiseringen. Den första kommersiella produktionen skedde i USA. Olja användes under denna period huvudsakligen som smörjmedel och lampolja.
Den ökande användningen av olja för diverse industriella syften, i kombination med ett amerikanskt krig, bidrog till den kraftiga prisökningen på olja. Detta kom att bli en av första “boom-cyklarna” i oljeprisets historia.
Första världskriget (1914 – 1918):
I samband med första världskriget ökade efterfrågan på olja för militära ändamål. Det användes framförallt som drivmedel till transportvagnar, stridsflygplan och ubåtar, vilka började revolutionera krigföringen mellan 1914 och 1918.
Dessa fordon drivs av bränsle gjort på olja. Det resulterade i en kraftig uppgång i oljepriset under denna period. Kriget slutade år 1918. Oljepriset fortsatte dock att vara relativt högt, och till och med stiga ytterligare, ända fram till 1920-talet.
Den stora depressionen (1920 – 1941):
Från en hög efterfrågan på olja och stigande priser skulle oljan under en längre tidsperiod dock komma att få möta en sjunkande efterfrågan och därmed även en sjunkande pristrend. Den negativa pristrenden tog fart år 1930 i samband med den stora depressionen.
Den stora depressionen slog hårt mot världsekonomin och framförallt den amerikanska. Det ledde till minskad industriell aktivitet och efterfrågan på olja. Depressionen kom att bli den längsta genom tiderna och pågick fram till år 1941. Under tiden låg oljepriset på ständigt låga nivåer.
Andra världskriget (1939 – 1945):
En ny “pris-boom” skulle ske i samband med att andra världskriget tog fart. Återigen användes olja för militära ändamål vilket ledde till att dess pris steg på nytt. Oljepriset fortsatte även efter andra världskriget att växa stadigt i och med utökande av transport och industri.
Oljekrisen och OPEC (1973 – 1974)
Ett av de mest betydelsefulla historiska tillfällena i oljeprisets historia skedde år 1973. Under detta år bröt det arabisk-israeliska kriget ut. I samband med kriget införde länderna, tillhörande organisationen OPEC (The Organization of the Petroleum Exporting Countries), ett oljeembargo mot de länder som stödde Israel i Yom Kippur-kriget.
Embargo infördes bland annat mot USA som hjälpte den israeliska militären under kriget. Det åtstramade utbudet för olja på världsmarknaden ledde till en dramatisk ökning av oljepriserna och skapade en global energikris.
De ökade oljepriserna påverkade världsekonomin och många enskilda länder mycket negativt. Detta blev en påminnelse om oljans betydelsefulla roll för den moderna civilisationen och hur dess prisnivåer kunde skapa geopolitisk instabilitet.
Ökad produktion, efterfrågan och teknologiska framsteg (1980 – 2000):
Efter oljekrisen på 1970-talet följde en period av ökad efterfrågan och oljeproduktion. Ökningen på olja kom främst från länder som inte är medlemmar inom OPEC. Ett ökat utbud ledde till att priset på olja började falla på världsmarknaden.
Under tidigt 2000-tal skulle även tekniska framsteg komma att spela roll för oljepriset. Avancerad och modern teknik ledde till framsteg inom oljeutvinning, såsom fracking. Det ledde bland annat till ökad tillgång på olja och gas och därmed fortsatt sjunkande oljepris.
Senaste utvecklingen och framtiden
Genom att titta tillbaka historiskt går det att konstatera att oljepriset lärt oss att olja inte endast är en ekonomisk indikator. Det är också en spegel av teknologiska framsteg, krig och geopolitiska förhållanden mellan länder.
Under de senaste årtionden har oljepriset fortsatt att utsättas för höga prisfluktuationer. De bakomliggande faktorerna har bland annat att göra med geopolitiska händelser, produktionsbegränsningar från OPEC-länder och teknologiska framsteg. Det senaste exemplet på hur oljepriset förändrades drastiskt var i samband med Covid-19 pandemin.
Vidare har vi fått se allt mer kritik mot olja i samband med de negativa klimatförändringarna, i form av global uppvärmning och ökade koldioxidutsläpp. Bland annat har EU infört klimatmål om att minska beroendet av olja och införa mer satsning på förnybara energikällor.
Framtiden kommer med största sannolikhet att präglas av en övergång till mer hållbara energikällor och en omvärdering av vårt beroende av olja. Oljeprisets historia är en påminnelse om att anpassa och förändra vår energi- och ekonomiska struktur.
